Nu har vi klarat av vår första cup. Förhoppningsvis inte den sista, för vi har lite att ta revansch, och jobba vidare på. Hämtet såg svårt ut då det gick över två fält, över en liten kant, genom en trädrad. Ja, såna hämt har vi aldrig provat. 250 meter långt var det. Så är såg det ut:

                                                  
                        Foto: Anna Larsson

Jag fick faktiskt Rookie att titta ända dit bort så det kändes skönt. När jag gick till startstolpen och ställde upp mig för hämtet så tittade Rookie upp mot de avtagna fåren (åt vänster) istället. NEJ! sa jag och i nästa sekund sa jag: "gå vänster". Rookie drog iväg åt höger och skar framför mina fötter. Fick lägga honom o ge ett nytt vänster, då tog han det och gav sig iväg på en vänsterbåge. Lärde mig att man kanske inte ska ha så bråttom mellan ett NEJ och att sedan skicka åt just det hållet. Precis innan trädet längst till vänster i bild la jag honom, för där blev han tveksam. Gav han ett nytt vänster och så slank han över kanten och slog ut jättefint på andra sidan, 6/20 (skar ju). Fick 9/10 på upptaget. Framdrivningen var styrbar, men så slarvade jag bort lite poäng efter grinden då jag inte styrde ner gruppen ordentligt. Så första biten o genom grinden ok sedan av linjen 10/20 :( Sedan blev han lika het som vid förra tävlingen på fråndrivningen. Nu ska det väl tilläggas att jag aldrig ens tränat tävlingsmässigt på IK2, men han var likadan på förra tävlingen och då var det IK1. Han tågade på som ett lokomotiv, och då är det inte lätt att styra och få fåren att acceptera hanteringen. När han kom runt triangeldrivningen till delningsringen var han på tårna. Han kom in utan att jag kallade in honom, men det blev en 2-3 delning så jag tog den. Det var bara så att de tre fåren vi inte jobbade på drog av banan bakom ryggen på mig. De hade fått nog av den heta unghunden ;) Med all rätta. Så drog vi på oss en disk.

Nu ska vi jobba på att få fråndrivningarna under kontroll. Skulle kunna gå ut och träna nu på direkten. Är supertaggad nu!

Så kan det gå, men vi kommer igen :) Kram!